Följ Forsen

Historiskt ansiktslyft för Naturhistoriska riksmuseet

Nyhet   •   Jan 31, 2014 08:00 CET

Historiskt ansiktslyft för Naturhistoriska riksmuseet

Med hjälp av klätterrep och en stor dos uppfinningsrikedom har Naturhistoriska riksmuseets kronjuvel Stora Tornet fått sitt första ansiktslyft sedan byggnaden stod klar för snart 100 år sedan. Forsen var byggledare för restaureringsprojektet som skulle utföras helt enligt dåtidens hantverksmetoder.

— Hela byggnaden är ett statligt byggnadsminne vilket innebär att vi tar särskild hänsyn till byggnadens kulturhistoriska värden, säger Josefin Henriksson, projektledare på Statens fastighetsverk, SFV, som var beställare av projektet.

— För att bibehålla karaktär och kvalitet så har vi använt oss av samma material och metoder som man gjorde när byggnaden uppfördes. Det har inte varit möjligt att ta till några rationella maskiner utan det här arbetet är uteslutande ett gediget hantverk, fortsätter hon.

Naturhistoriska riksmuseet anses som Sveriges första offentliga museum. Ritat av en av tidens främsta arkitekter, Axel Anderberg, tog byggnaden sammanlagt nio år att uppföra för att slutligen invigas i november 1916. Kronan på verket var Stora Tornet med sin enorma kopparklädda kupol vari man byggde ännu en kupol, men denna gång i glas, och som alltjämt tjänar som ett imponerande ljusinsläpp.

Forsen byggledde arbetet som bestod i att byta ut tornets gigantiska kopparhölje, foga om alla slitna tegel- och granitpartier, måla och spröjsa träfönster och trädörrar, renovera gjutjärnsräcket runt om kupolen samt rengöra och reparera det invändiga luxferglaset. Tornets fyra klockor och logotypen som pryder museets fasad skulle även förgyllas med 23,75 karat äkta bladguld.

För att klara av hantverket helt i enlighet med ”byggnadsminneshandboken” anlitades ett 30-tal experter i form av murare, plåtslagare, målare, ställningsbyggare, glasspecialister, asfaltsgjutare och elektriker.

— Kopparplåtsjobbet var särskilt komplicerat eftersom höljet innefattade speciella utsmyckningar och var både snett och vint och skulle göras för hand, säger Forsens Hans Lindholm som var byggledare för projektet.

— Plåtslagaren gjorde verkligen ett helt fantastiskt jobb och uppfann till och med nya verktyg för att kunna få till det. Det blev faktiskt bättre gjort än vad det var innan, avslutar han.



Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.